Att vara överviktig
En bild från tiden då jag var överviktig och gick upp i vikt varje månad.
Jag har varit överviktig. Jag tror inte att någon människa mår bra av att vara överviktig och jag uppmuntrar alla som är det att göra något
åt det.
Att vara överviktig är inte bara en fysisk åkomma, det är även i allra högsta grad psykiskt. När jag var överviktig tänkte jag på ett sätt
som gjorde att jag gick upp i vikt.
Även om jag själv aldrig varit rejält överviktig så har jag vägt 15 kilo för mycket och jag vet hur jag tänkte då. Jag kan bara anta att det
är betydligt värre och jobbigare om man väger ännu mera för mycket.
Att gå ned i vikt är nog ett av mina bästa men också mest utmanade beslut. Mitt förändrade tankesätt kom inte över en natt utan stegvis.
Vissa saker förändrades efter någon vecka, andra efter någon månad och vissa saker efter mer än ett halvår.
Hur jag tänkte när jag var överviktig och hur jag tänker nu
Om efterrätter
Då: Jag älskade efterrätter. Jag tog en rejäl bit och åt den snabbt. Under tiden tänkte jag på nästa bit jag skulle ta.
Nu: Jag tycker fortfarande om efterrätter men jag tar en liten bit, äter alltid med tesked, långsamt och njuter. När biten är slut tar jag
sällan mera. Jag är nöjd.
Om att kunna unna sig livets goda
Då: Det är värt att väga lite mera bara man får äta all den här goda maten som jag gillar t.ex. frukostflingor med socker, yoghurt med
socker, bullar, kakor, desserter, pasta, bröd, pizza.
Nu: Jag njuter av livets goda, men vad som är livets goda har ändrats. Det jag åt förut var mycket skräp som jag mådde dåligt av och som
jag idag absolut inte vill äta. Socker till frukost eller fika med massa vetemjöl varje dag vill jag absolut inte ha idag. Jag äter mycket godare
mat idag OCH mår bättre!
Om att duga och må bra
Då: Jag tyckte ett bra tag att jag mådde bra och hade ett bra liv. Det är klart man "duger" även om man väger lite mer.
Nu: Jag mådde inte så bra som jag trodde. Ärligt talat var det nog något jag försökte intala mig själv. Självklart "duger" man som
överviktig, men det är inte det som det handlar om. Det handlar om hälsa och välmående för sin egen skull. Jag vet nu hur oerhört mycket bättre
jag mår utan extrakilon.
Om träning
Då: Jag har inte tid att träna. Dessutom är det tråkigt. Jag cyklar ju till universitetet, det räcker.
Nu: Jag tar mig tid att träna. Det ligger högt på min prioriteringslista. Dessutom är det väldigt roligt, jag mår bra av det, jag får bra
självförtroende av det. Om jag inte kan träna så blir jag sur och känner att jag missat något viktigt.
Efter måltider
Då: Jag var ofta trött efter jag ätit.
Nu: Jag blir snarare pigg av att äta.
Om att unna sig
Då: Under dagen, klart man kan unna sig lite fika så man orkar hela eftermiddagen. På kvällen, det är klart jag är värd god mat och kanske
efterrätt oavsett dag. Det räckte med ett bra tv-program en måndag, klart det är gott med glass till det.
Nu: Det finns goda och nyttiga saker man kan äta i veckorna. Onyttiga saker äter jag bara vid enstaka tillfällen och jag känner inte
att jag missar något. Jag mår mycket bättre så.
Om att gå ner i vikt
Då: Det är jobbigt och tråkigt att gå ner i vikt. Att banta innebär att plåga sig själv och gå miste om livets goda.
Nu: Det var inte alls särskilt jobbigt att gå ner i vikt. Jag mådde otroligt bra under hela tiden, mycket bättre än innan och den känslan
infann sig redan efter några dagar. Det var en fantastisk resa och jag blev bara mer och mer motiverad när jag såg och kände resultat. Jag åt god
mat hela tiden och saknade inte min gamla mat ett dugg. Faktiskt var nog det svåraste att bestämma sig och ta tag i det och sätta igång.
Om att köpa kläder
Då: Det var svårt att hitta kläder som passade, helt enkelt för att jag ville dölja att jag var överviktig. Jag var tvungen att leta kläder
som uppfyllde det kriteriet snarare än om det var snyggt i övrigt.
Nu: Nästan alla kläder passar och sitter snyggt. Nu handlar det mer om att hitta det man tycker är snyggt.
Mitt självförtroende
Då: Självförtroendet försämrades sakta men säkert. Man ville inte se sig i spegeln. Man ville inte inse att man inte längre kom i sina
gamla kläder.
Nu: Självförtroendet växte i och med viktnedgången och har sedan fortsatt i rätt riktning.
Min vändpunkt
Förr eller senare kommer man till en vändpunkt. För mig var det en bild på mig sittandes i en soffa där jag såg ut som en överjäst degklump.
Jag frågade mig själv om detta verkligen var den person jag ville vara. Ska jag vara en sådan överviktig person? Är det jag? ”Nej, så här kan jag
inte fortsätta. Jag måste göra något åt detta. Jag ska bli smal!”
Eftersom jag tidigare gjort ett halvtappert försök med viktväktarrecept som jag bara klarade att följa i ungefär en dag så visste jag att
detta inte var något bra val för mig.
Mindre kolhydrater
Men jag hade hört talas om en annan metod som gick ut på att äta mindre kolhydrater som lät bra. Jag måste testa detta!
Från att tidigare ha ätit massor av pasta, vitt bröd, potatis, söta flingor, bullar, kakor m.m. och älskat sötsaker, drog jag nu ner rejält
på detta.
Under 13 veckor gick jag sedan ner 11 kilo genom att äta mindre kolhydrater och att gå en promenad varje dag.
Ytterligare 5 kg gick jag därefter ner i vikt genom att börja träna och fortsätta äta mindre portioner
av kolhydrater.
Hoppas du blir inspirerad! Skriv gärna en kommentar nedan!
/Susanne